onsdag, november 11, 2009

Några böcker om barnuppfostran

Jesper Juul har blivit något av en allsmäktig fader vad gäller barnuppfostran. Hans böcker hyllas av många och han är bland annat Vi föräldrars expert när det gäller frågor om barns oönskade beteenden. Därför har jag stora förväntningar på boken Ditt kompetenta barn som jag hört så mycket gott om.

Kort handlar det om vikten av att sätta gränser för sig själv som förälder och inte för barnet. En anti-auktioräruppfostringsmetod. Låter jättebra på pappret. Tyvärr blir jag inte så begeistrad. I grunden tycker jag att han har rätt på i stort sett alla punkter men samtidigt säger han emot sig själv. Eller så behöver jag gå en Jesper Juul-kurs.

Vi har följande dilemma, ett barn som är kvällspiggt och som inte äter särskilt mycket. Jesper Juuls förespråkar att vi ska låta henne äta så mycket hon vill och när hon vill och lägga sig när hon vill. Resultat. Ett barn som är uppe till 23 på kvällen och som vaknar vid småtimmarna och vill äta välling och två trötta föräldrar utan egentid.

I vårt fall har det helt enkelt varit nödvändigt med bestämda mattider och styrd sömn både dag- och natt för att vi överhuvudtaget ska få en fungerande vardag. Det kallar jag sätta gränser för oss själva. Jag håller inte med om att mitt barn är tillräckligt kompetent för att klara att ta ansvar för både sömn och mat själv, vilket ett barn klarar enligt Juul från ca sex månaders ålder.

Jag försöker googla på kritiska röster kring Jesper Juuls metoder men hittar i stort sett ingenting och det är inte så konstigt. Han är svårkritiserad. Han vänder alltid ett resonemang så att det ska passa situationen och det är väl där hans genialitet ligger. Ändå blir jag lite surt provocerad. Kanske för att jag gärna vill tro att mitt barn är mer kompetent än det faktiskt är. Eller så är hon helt enkelt bara två år.

Istället ger jag mig på Martin Forsters Fem gånger mer kärlek. I den här boken är metoden att ge fem gånger mer positiv uppmärksamhet än negativ. För varje gång vi säger nej, gör inte så, akta eller tjatar så ska vi kontra med fem gånger mer positiva tillrop och uppmärksamhet. Svårt, ja visst! Omöjligt? Nej, inte om man tror Forster. En radda bra och konkreta tips får man ändå men jag är inte överväldigad. I stort sett säger både Forster och Juul samma sak fast på olika sätt.

Den boken som ändå hittills imponerat på mig mest är Katerina Janouch utmärkta Barnliv.

Jag saknar dock en bok i stil med Från A till Bäbis av Ann Söderlund och Hanna Widell fast för barn från 1 år och uppåt. Kom igen! Skriv uppföljaren nu!

Etiketter: ,

10 Comments:

Blogger Lyran said...

Jag läser faktiskt inte barnuppfostringsböcker, men jobbar ju inom gebitet. Och självklart måste föräldrar sätta gränser och skapa rutiner för hur mat- och sömnsituationen ser ut. Att lämna över det ansvaret till barnet låter inte klokt. Barns kompetens utvecklas i samspelet med föräldrar, helst föräldrar som inte är dödströtta för att barnet ska bestämma över sin vakentid.

11:23 em  
Anonymous Anonym said...

Jag tror att du borde läsa Jesper Juuls bok en gång till... Känns som om du missuppfattat en hel del.

Hälsar

Anna-Karin (som tycker att Jesper Juul är fantastisk)

12:20 fm  
Blogger Petra said...

Anna-Karin: Förklara gärna! Hur jag än läser boken eller hans råd i föräldratidningarna så blir det ju bara samma svar.

8:49 fm  
Anonymous Emma said...

Tack för intressanta rescensioner! Jag ska satsa på Barnliv :-)

4:54 em  
Anonymous Sanna said...

Ah, Juul kan vara lite knepig. Jag tyckte mycket blev tydligare efter att ha läsa "Livet i familjen" som mer utgår från de grundvärderingar han beskriver. Han betonar bland annat vikten att vara tydlig men sina egna behov som förälder, sätta de gränser som är viktiga för "mig", men göra det på ett sätt som inte kränker barnen (även då det inte får som det vill). Låna gärna boken (eller för all del, den finns i boken, köp den, alla hans böcker behöver läsas om för att komma till sin rätt).

5:02 em  
Anonymous Emma said...

Det låter lite krångligt att man ska behöva läsa om böckerna för att förstå dom...

9:46 fm  
Blogger Lena said...

Jag har läst lite Jesper Juul och lite annat men det jag tycker är mest det är lite obehagligt att någon kan ta över barnuppfostringsdebatten fullständigt, alla barn och familjer är ju olika så det gäller att hitta det som funkar bäst. Man måste ju som förälder känna att det man gör är något man själv sympatiserar med, annars blir det svårt. Har inte läst Janouch Barnliv men det ska jag nog göra. Är annars nyfiken på hur ni får er tvååring att sova på kvällen för vi har också en nattuggla som idag har "vanlig säng" o kan hålla sig vaken ofattbart länge på kvällarna... :)

9:48 fm  
Blogger Petra said...

Emma: Mmmm, min poäng också! Men Jesper Juul är en legend, hyllad upp över skyarna, så något måste ju funka för vissa!

Men, barn är olika! Och föräldrar är olika.

Mitt barn stämde sällan in på "Växa och upptäcka världen" heller.

9:48 fm  
Blogger Petra said...

Lena: Vi får henne inte i säng utan hård styrning av dagssömnen, max 1 timma och inte senaren än 13.30. Den där gränsen skjuts bakåt och sömnen förkortas när vi märker att hon vill vara uppe senare och senare. Förrut sov hon kanske en och en halv timma och fick vakna senast 14.00. det brukar innebära en kvarts förskjutning var tredje månad sådär.

Så småningom ska hon ju inte sova alls.

Och så samma rutin varje kväll. Bada, blöja, pyjamas, saga, välling, tandborste och säng.

10:03 fm  
Anonymous Anonym said...

Det är ordet "metod" som utgör hindret för förståelse. Det handlar ytterst inte om metoder utan om förhållningssätt. Man kan se samma svårigheter i lärarutbilding: många studenter letar efter metoder och uppfattar utbildningen som flummig när föreläsare efter föreläsare talar om autencitet, förhållningssätt och närvaro. Sluta leta dig fördärvad efter metoder och fundera mer över förhållningssätt och värderingar. Krydda med humor...

7:01 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se Litteratur Bloggrank.se Blogglista.se Reggad på Commo.se

Litteratur Blogg Topplista Blogvertiser